Finns nummera här: Pralinan

I may not get to see you as often as I like. I may not get to hold you in my arms all through the night,
but deep in my heart I truly know, you're the one that I love, and I can't let you go!

Det var ett tag sedan, men när jag får kommentarer om att jag ska blogga så har jag väl inte så mycket till val. Er önskan är min lag, eller vad säger ni? Egentligen har jag inte så mycket att skriva, jag har ingenting glatt eller roligt att dela med mig av. Jag och "babyboy" har gjort slut och det går inte att tänka sig hur ont det gör. Visserligen var det kanske en månad sedan, men idag är första dagen jag lämnade sängen på 3 dagar. Hur lyckad är man?

Igår hade jag en mysig kväll med min favotjej. Vi fick för oss att köpa Ben&Jerry och sen gå till stranden. Det är inte så långt tänkte vi. Vi har ju glassen i fryspåsar, så den smälter nog inte. Nja. Glassen var smält när vi kom fram och ont i fötterna hade vi också.




Fast gott var det.


Jag fick gåshud.


Men gåshuden hindrade inte mig från att ta ett dopp. Dock var det lite jobbigt, för jag hade inte allt för mycket kläder på mig och så kom det några barn. Men jag löste det bra tycker jag.

Nog för att det är kul med läsare, men vi behöver ju inte överdriva.

---

Förövrigt så fungerar min dator igen. Dock är min hårddisk död. Tack gode gud att jag precis har säkerhetskopierat allt. Nu kör jag på min hårddisk från min gamla Vista (snacka om panik när det började köras Windows på min Mac). Dock får jag inte igång operativsystemet, men vet ni? Det löser sig. (Eller Babyboy löser det).

Just nu är jag verkligen ledsen! Min mac startar inte och jag börjar misstänka att hårddisken är död och det gör mig så j'vla ledsen! Jag älskar den datorn och Windows och jag hatar varandra. Det innebär alltså att om inte min dator startar så måste jag köpa en ny snarast och jag har ingen lust att slänga ut x antal tussenlappar på en dator när jag redan har en som är bäst. FAN!

Om det mot förmodan sitter ett mac-proffs och läser detta kan jag berätta att först kom detta medelande upp.


-
Och när jag sedan hade stängt av datorn och skulle starta igen kom det upp så här:

Mappen blinkar och jag har testan att hålla in alt när datorn startas osv. men det händer ingentng förutom  att muspekaren kommer upp. Snälla någon duktig, säg att det är lätt att fixa och att det är jag som är dålig. Snälla.

Klockan 4 inatt vaknade jag på Babyboys axel. Det är inte helt ovanligt. Utan det ovanliga var att vi inte befann oss i sängen, utan på golvet framför tv:n...

Nej. Nu är jag ledsen. Jag har skrivit två inlägg som inte har kommit fram.

Kul det skulle vara att starta upp bloggen igen. Eller vad säger ni?

Okej. Nödsituation. Om något i min familj (syster) eller någon nära min familj (Amanda) läser detta, skulle ni då kunna göra mig en jättetjänst. Jag är nämligen i ett nödläge och jag har inget batteri på mobilen och mitt tåg var inställt, så nu sitter jag på en buss hem. Det innebär att jag inte kommer behöva bli hämtat på station, utan på ok lite innan 7. Alternativ bli hämtat i staden som börjar på K klockan halv 7. Jag har inte heller för mycket batteri på min dator, men hör av er till den om det är något. Tack. Jag bakar en kladdkaka åt er om ni hjälper mig med detta.

Övriga bloggläsare: Tyck synd om mig.

Som ni ser är jag sjuk. Mitt huvud gör jätteont och mina halsmandlar har förvandlas till meloner med taggar på. Aj. Planen idag var egentligen att missa första lektionen, låta pojkvän ta hand om mig nu på morgonen och ta ett tåg till skolan vid 11 istället. Fast jag vet inte om det blir så. Jag är så himla trött på att ligga hemma, men jag mår verkligen inte bra och vet inte om jag ens orkar ställa mig upp. Åh, jag vill inte vara sjuk och jag har absolut inte tid med det!

Jag kan förövrigt inte prata. Eller äta. Och jag hostar blod. Tyck lite synd om mig. Eller mycket.